Felint coronavirus (FCoV) och Felin infektiös peritonit (FIP)

FIP är med stor sannolikhet den mest fruktade av alla kattsjukdomar. Så gott som alla uppfödare känner troligtvis till den. Man har läst om den, hört berättas om den eller kanske drabbats av den själv. FIP utvecklas genom ett virus som kallas Felint Coronavirus och väcker hysteri hos en del medan andra tar det mer sansat. Det vi inte känner till är vi ofta rädda för, och sjukdomen i sig kan väl sägas vara så allvarlig så det är inte alls konstigt att vi är rädda för att drabbas av den. Jag tänkte därför skriva en liten artikel om det så de som inte vet så mycket om det kan lära sig mer, förstå hur det smittar och på vilka sätt man kan förebygga att smittan uppkommer eller sprids.

Coronaviruset
Viruset kommer in genom mun- och näshåla, förökar sig i de ytliga cellerna i slemhinnan i tunntarmen, utsöndras med avföringen och kan på så sätt smitta till andra individer. På det viset lever smittan vidare i kattpopulationen.
I de inledande stadierna kan virus också föröka sig genom slemhinnor i mun och svalg och i vissa fall utsöndras i saliven. Närkontakt med infekterade katter vid ömsesidig tvättning kan vid enstaka fall leda till infektion.
En annan betydande smittväg är när oinfekterade katter exponeras för små partiklar av infekterad avföring på människors skor, kläder, händer, avföringsspadar osv. Den infekterade katten sväljer troligtvis viruset då den tvättar sig eller då avföringspartiklar förorenar deras mat. För närvarande finns inga bevis för att FcoV skulle utsöndras i tårar eller i urin.

Om den smittade katten utvecklar ett kraftigt immunsvar kommer infektionen att begränsas till tarmen och förlöpa symtomfritt eller med en lindrig diarré. En sådan katt kan endera bli helt frisk och virusfri eller övergå till att bli en symtomfri smittbärare som fortsätter utsöndra virus med avföringen.

FIP
Det är det muterade coronaviruset som tillsammans med kattens immunreaktion ger upphov till FIP. Beroende på hur kattens immunförsvar reagerar när virus sprids i kroppen utvecklas endera s.k. torr FIP (om immunförsvaret är relativt bra) eller våt FIP (om immunförsvaret är svagt, tex hos unga eller äldre katter). Förändringen, mutationen, av virus tros uppkomma i den enskilda infekterade katten och enligt vissa uppgifter utvecklar ca. 5% av alla coronavirusinfekterade katter FIP. Katterna har alltså ursprungligen blivit smittade med samma coronavirus oavsett om de senare utvecklar FIP, blir kroniska smittbärare eller gör sig av med virus helt och hållet.

Sjukdomsbild
Infektion med coronavirus kan alltså förlöpa symtomfritt, begränsa sig till symtom från tarmkanalen eller utvecklas till FIP. De allra flesta katter som infekterats förblir friska och visar aldrig symtom. Vilken utveckling infektionen tar, bestäms av flera faktorer. Förutom egenskaper hos virus har även kattens ålder, djurets hälsa och kondition, förekomst av andra infektioner, ett väl fungerande immunförsvar, ärftlig disposition, kattgruppens storlek och skötselfaktorer en avgörande betydelse. Kattgruppens storlek har betydelse, eftersom flera katter som lever på en liten yta innebär högre smittryck än få katter på en stor yta. Utegående katter löper lägre risk att bli smittade än innekatter som lever i grupp och använder gemensamma kattlådor.

Ett typiskt fall av FIP kan vara en ung katt som kommer från en uppfödning och som nyligen kastrerats eller utsatts för annan stress. FIP är en mer osannolik diagnos för en katt som tillbringat flera år i ett en-katt-hushåll. FIP kan dock vara en svår klinisk diagnos att ställa beroende på det kroniska förloppet och den stora variationen i symtombilden. Kronisk feber som inte svarar på antibiotikabehandling, minskad aptit, ökat bukomfång och viktminskning hos en yngre katt bör dock föra tankarna till FIP.

våt FIPVåt FIP är den akuta formen av FIP. Karaktäriseras av att många blodkärl skadas allvarligt och vätska ansamlas i buk- och/eller brösthålan och katten får därför kraftigt utspänd buk och/eller andningssvårigheter. Den har ofta febertoppar, hosta och magrar av. I typiska fall uppträder våt FIP inom 4-6 veckor från det att katten utsatts för stress, t.ex. kommit till ett nytt hem eller kastrerats. En katt med våt FIP tillfrisknar aldrig, den avlider vanligtvis inom 1-2 månader.

Torr FIP ger ofta febertoppar, avmagring och reproduktionsproblem under en längre tid. Dessutom ses symtom från de angripna organsystemen t.ex. njurskador, leverinflammation, symtom från centrala nervsystemet, inflammationer/blödningar inne i ögonen, lunginflammation och mag- tarminflammation. De drabbas ofta av ataxi (blir ostadiga och ramlar lätt när de går), krampanfall, ögonen kan fara från sida och katten kan inte fokusera blicken. Sjukdomssymtomen utvecklas vanligen under en längre tidsperiod, jämfört med våt FIP, och katten kan ibland visa symtom först flera månader eller år efter stressperioden.

FIP-diagnos
Alla dessa kliniska tecken kan dock vara orsakade av andra, ibland behandlingsbara sjukdomar och det är därför det är så viktigt att ställa rätt diagnos.

Laboratoriefynden vid klinisk kemisk analys av blod är ofta ospecifika. Den gula, flockiga vätskan, från buk- eller brösthåla hos katter med våt FIP har dock ett nära nog karakteristiskt utseende. Det enda säkra sättet att konfirmera en klinisk misstanke om torr FIP är att veterinären skickar in ett vävnadsprov (biopsi) från misstänkta organ för mikroskopisk undersökning, t.ex. till SVA, Avdelningen för patologi, Travvägen 20, 751 89 Uppsala.

Virus kan påvisas i avföring, blod, vätska från bröst- och bukhåla och inre organ med PCR-teknik (SVA, Avdelningen för virologi, Travvägen 20, 751 89 Uppsala). De metoder som finns idag påvisar kattens coronavirus men kan inte specifikt skilja ut den typ av virus som orsakar FIP. Om virus påvisas i blod eller vätska från buk- eller brösthåla hos en katt med kliniska tecken på FIP är detta dock ett starkt indicium på att katten verkligen har FIP.
Mellan 40-75% av alla katter med klinisk FIP utsöndrar coronavirus med avföringen men ett enstaka träckprov där coronavirus påvisas kan inte avgöra om en enskild katt är kronisk smittbärare.

Serologisk undersökning visar om katten har antikroppar mot coronavirus. Ett negativt provsvar ("inga antikroppar påvisade") betyder i normalfallet att katten inte är smittad med coronavirus - med ett undantag, se nedan. Ett positivt svar, dvs. att antikroppar har påvisats, betyder att katten är eller har varit smittad med coronavirus. Hög halt av antikroppar i blodet, en hög titer, ökar sannolikheten att katten dessutom är smittförande vid provtagningen. En låg titer gör det mindre troligt att katten är smittbärare. Tyvärr finns det undantag från dessa tumregler och analysen är i det enskilda fallet inte så upplysande som man skulle önska. En katt som är svårt sjuk i FIP kan vara negativ i undersökningen, dvs. den har inga påvisbara antikroppar i blodet. Förklaringen är att den sjuka katten kan ha så stora mängder virus i blodbanorna att alla cirkulerande antikroppar bundits till viruspartiklarna, och därmed inte kan påvisas i våra tester.

Om alla katter i en besättning saknar antikroppar mot coronavirus vid en samtidig provtagning talar det starkt för att smittan inte finns i gruppen.

Åtgärder
I kattuppfödning där någon katt har drabbats av FIP har de flesta katterna sannolikt antikroppar mot coronavirus. Då virus sprids med avföring är en god hygien nödvändig och det gäller i synnerhet kattlådan. Coronavirus är känsligt för vanliga rengöringsmedel men kan överleva i upp till 6 veckor i dåligt rengjord miljö. Nya katter som förs till gruppen kommer sannolikt också att smittas med coronavirus, men löper ingen ökad att utveckla FIP bara för att en annan katt i gruppen gjort det.

Kattungar i en smittad uppfödning smittas oftast från honan eller från andra katter i gruppen. Om ungarna avvänjs redan vid 4-6 veckors ålder, när de fortfarande är skyddade av de antikroppar som överförts via modersmjölken, och om de sedan hålls helt avskilda från andra katter fram till försäljningen är de normalt fria från coronavirus vid försäljningstillfället. Detta förfaringssätt rekommenderas dock inte generellt. Risken att därefter bli smittad som ensam innekatt är ytterst begränsad. Den huvudsakliga smittkällan är som tidigare nämnts kattlådor som delas av smittade och icke smittade katter.

Om katten dött av FIP, rengör noggrant där katten har vistats. Byt ut kattlådan och vänta minst 2-3 månader innan ny katt införskaffas. Risken att smittas med coronavirus från den avlidna katten är då liten. Om katten är en frigående utekatt kan den förstås bli smittad av andra utegående katter men den risken är betydligt mindre än att bli smittad i en kattgrupp som lever tillsammans. Även om den nya katten redan är smittad löper den inte någon förhöjd risk att utveckla FIP bara för att den förra katten fick det.
Vid utställning. Eftersom i genomsnitt en av tre katter med antikroppar mot FCoV också utsöndrar virus vore det troligt att 28% av alla katter på en utställning utsöndrar det. FCoV utsöndras i avföringen så katter bör inte dela kattlåda eller spade med katter från andra hushåll under utställningen. Domare och veterinärer bör desinficera sina händer och bordet varje gång de har handskats med en katt.

Vaccination.
Det finns ett vaccin, Primucell FIP, tillgängligt som kan användas på katter äldre än 16 veckor. Det är alltså mycket svårt att ge ett fungerande skydd till kattungar som föds i en smittad uppfödning. För äldre djur erhålls ett fullgott skydd efter ca. 50-75% av vaccinationerna under förutsättning att katterna inte redan var smittade vid vaccinationstillfället. Det är alltså svårt att få en effekt av vaccin i en smittad kattgrupp. Att vaccinera huskatter är inte motiverat mot bakgrund av den låga smittrisken och vaccinets begränsade effekt.


<< tillbaka till biblioteket
 


Av: Caroline Arvidsson